Mer cover än tribut
Blandade artister ”God Don’t Never Change / Songs of Blind Willie Johnson” (Alligator/Border)
Tributplattor kan var ganska kul ibland om de görs med omtanke och känsla. Sen gäller det att plocka ihop ett gäng intressanta musiker och band som tolkar artisten i fråga på ett bra sätt. Men det kan också vara så att de tillför musiken något nytt genom att leda in nya element i det hela.
I det här fallet så är artistskaran på pappret smått imponerande. Tom Waits, Lucinda Williams, Cowboy Junkies, Maria McKee, Blind Boys of Alabama, Rickie Lee Jones, Derek Trucks, Sinéad O`Connor och Luther Dickinson.
Visst ser det bra ut att kolla in när detta gäng av legendarer tolkar gamla blueslåtar. Nu vet jag inte riktigt vad som fallerar här men det varken händer eller tänder till. Bluespärlor som Nobody´s fault but mine, Soul of the man, John the revelator och Trouble soon will be over borde i händerna på artistskaran framkalla ett lyckorus, fast I blues. Men det bara inte vill sig. Tom Waits låter som Tom Waits. Lucinda Williams likaså. De stannar kvar inom sin egen ram. Det gör även Blind boys.. men då funkar det, möjligen för deras gospel och blues ligger närmare Blind Wille Johnson är någon av de andra. Som sagt var, det blev mer cover än tribut denna gång.
Bengt Berglind
