Ozzy Osbourne, Globen, Stockholm 100907

betyg 4        Publik: 13.795

Bark at the moon
Suverän öppningslåt med ett alldeles underbart gitarrsolo av Gus G (kopia av Jake E Lees originalsolo). Och redan från start ler Ozzy som ett barn på julafton vilket smittar av sig – hårdrock är kul!
Let me hear you scream
Kvällens enda låt från senaste skivan Scream är singellåten med den medryckande refrängen, som dock inte är 100%-ig på grund av lite ”svajigt” ljud.
Mr. Crowley
En av herr Osbournes bästa och mest klassiska låtar som redan introt får igång publiken ordentligt.
I don’t know
Ahhhhh, en av undertecknads absoluta favoritlåtar med Ozzy (solo och i Black Sabbath) i en mycket tight version av ett taggat band.
Fairies wear boots
Konsertens första Black Sabbath-låt är ett lite överraskande val, men visar sig passa bandet som hand i handske.
Suicide solution
Känns numera aningen uttjatad men Ozzy verkar överlycklig på scenen så det är svårt att inte ryckas med.
War pigs
En alltmer upphetsad Ozzy klappar händerna som att det gäller livet och publiken är inte sen att haka på i denna Black Sabbath-pärla med högljudd allsång.
Road to nowhere
Kvällens enda riktiga lågvattenmärke. Texten är bra och Ozzy sjunger med inlevelse (men rösten skär sig i dom högre partierna) men känns helt felplacerad den här gången.
Into the void
Den svänger fint den här Black Sabbath-låten och är en av kvällens topp-tre-Black Sabbath-låtar.
Shot in the dark
Yes! Sitter klockrent och Ozzy ler stort och ser ut att ha roligare än någonsin på scenen under denna hitlåt.
Rat salad (med gitarr- och trummsolo)
Även det här är ett lite överraskande val ur Black Sabbath-katalogen och även om undertecknad hade föredragit exempelvis The wizard så är det ingen tvekan om att det är en bra låt, i vilken bandmedlemmarna får visa vad dom kan.
Iron man
Förutom kvällens sista låt så blir det inte mer klassiskt Black Sabbath än så här. Bra förstås, men har gjorts i bättre versioner tidigare.
Killer of giants
Stor och glädjande överraskning att den här The ultimate sin-låten dammats av. Första versen innehåller en av Ozzys allra bästa sångprestationer någonsin, när han sjunger om faran för ”atombombsknappen” (när låten skrevs var ”kalla kriget” fortfarande aktuellt).
Fire in the sky
Också detta är en stor överraskning och nästan lika glädjande som Killer of giants, men att spela två ballader i rad innebär tyvärr en temposänkning som känns onödig.
No more tears
Den mest ”episka” låten Ozzy gjort är en riktig fullträff och kvällens version är inget annat än helt lysande. Och allsången i refrängen är gåshudsframkallande.
I don’t want to change the world
Standardversion av låt med klurig text. Ozzy lunkar av och an på scenen och ser ut att ha massor av överskottsenergi.
Crazy train
Bästa låten den här kvällen! Mycket ösig version som det inte går att låta bli att ryckas med av. Och Ozzy verkar närmast befinna sig i ett lyckorus av glädje och det är härligt att se.

Extranummer:
Mama, I’m coming home
Bra ballad med en sentimental text som Ozzy sjunger direkt från hjärtat. Och jag behöver knappast tillägga att publiken sjunger med i refrängen så att det känns som att Globen-taket ska lyfta.
Paranoid
Alla tiders mest klassiska Black Sabbath-låtar känns oväntat fräsch i denna pigga tolkning. När låten är slut tackar bandet för sig, även om Ozzy ser ut som att han egentligen skulle vilja fortsätta…

Text: Magnus Bergström,  Foto: Jan-Thomas Stake

Comments are closed.