Egensinnig touch som lyfter dem över mängden
Tribulation ”Where the gloom becomes sound” (Century Media)
Arvikabördiga metalbandet Tribulation med sin blandning av death metal, black metal och inslag av folk, goth och progg släppte 2018 magnifika albumet ”Down below” som cementerade gruppen som ett av metalvärldens mest lovande och intressanta band, alltså ur ett internationellt perspektiv. Plattan belönades även med en Grammy i Sverige och rönte fina recensioner runt hela klotet. Undertecknad såg en livespelning med bandet på Nöjesfabriken i Karlstad på hösten 2018. Och man kunde konstatera att allt fanns på plats. Ett stort världsgenombrott vore inte omöjligt.
Nu kommer uppföljaralbumet som väl skulle bli ytterligare ett kliv framåt i framgångssagan. Dock har det hunnit hända en del sedan 2018. Som en pandemi, till exempel. Som stoppat liveframträdanden och turnéer för musikbranschen. Satt käppar i hjulen, eller till och med helt omkullkastat potentiella karriärer för band eller soloartister. Satt skivor och folk på isblock eller i kylskåp.
På vägen till nya albumsläppet har även den starka kreativa kraften i Tribulation – låtskrivaren och gitarristen Jonathan Hultén tyvärr också hoppat av innan skivan ens hunnit komma ut på marknaden. Hultén har tröttnat på metalgenren – låtit sin vurm för folkrock ta över mer och satsar nu på solokarriär och har i våras släppt album ”Chants from another place” i eget namn. Osäkerheten kring det som pandemin fört med sig för musikbranschen kan också ha varit bidragande orsak. I intervjuer har kvarvarande medlemmar sagt att ”nya skivan i mångt och mycket är Jonathans skiva”. Hultén har skrivit majoriteten av låtarna – 7 av 13, och han har som vanligt även varit en påtagliga konstnärlig maestro när det kommer till estetisk utformning av kringmaterial och omslag och så vidare. Så visst finns det oro inför detta avhopp som lämnar stort hål i gruppen.
Det är dock ingen duvunge och total främling som tar över Hulténs mantel i gruppen. In kliver nu Joseph Toll, ytterligare en supermusikalisk forna Arvikapôjk som tidigare spelat i också mycket starka akter – som exempelvis Enforcer och Vojd – och är ett helrespekterat namn i musikkretserna i Sverige. Hur allt dock artar sig framöver får väl framtiden förtälja.
Men nya skivan behöver verkligen inte skämmas för sig, i alla fall. Med en slags vemodig känsla kan man dra slutsatser att Tribulation lyckats ännu en gång att visa att metal med rötterna i Värmland och Selma Lagerlöf-land kan sälla sig till det bästa som kan erbjudas inom genren överhuvudtaget. Alltid smakfullt och alltid snyggt exekuterat.
Alltid lite mer begåvade än de flesta andra inom metal. En fingertoppskänsla för helhet och detaljer. Primalt och subtilt på en och samma gång. Klassiska metaltraditioner paras med andra musikaliska genretongångar och stämningar som gör att Tribulation får en egensinnig touch som lyfter dem över mängden, på ett väldigt intagande och imponerande vis. För mig är Tribulation Gösta Berlings saga och italiensk skräckfilmskänsla i en underbart ohelig allians. Skräckgotik i sin bästa version. Inspirerande.
Nya albumet går också ytterligare ett steg vidare i bandets gothrock-anknytning, vilket inte gör saken sämre i mina ögon.
Samtidigt är alltså den skiva i någon mening en slags svanesång.
Vi får se hur det hela utvecklar sig…
Lyssna på: “In the hour of the wolf”, ”Leviathans”.
Henric Ahlgren
