Fruktan är mitt vapen
Admiral Sir Cloudesley Shovell ”Don’t Hear It…Fear It” (Rise Above/Sound Pollution)
De tre bandmedlemmarna i Admiral Sir Cloudesley Shovell tycks lyckligt ovetande
om allt som har hänt inom populärmusik under de senaste fyrtio åren. De tillhör
andligen en tid och en plats som vi alla innerligt tror fortfarande existerar
någonstans där ute.
Den näbbförsedda maskoten är den självutnämnda och tillika vördnadsfulla
vägvisaren. Hans uppriktiga frambesvärjelser leder åter till födelsen av heavy
metal cirka 1971 anno dazumal. Allt och lite till finns här, men dessutom
saluterar hela handen det som komma skall.
Med det brutalt bitande öppningsspåret ’Mark Of The Beast’ blottlägger Amiralen
sin själ med ett frustande vridmoment, som surfar på den första vågen som en
gång i tiden bokfördes på Black Sabbath. Det rymdinspirerande introt banar väg
för tjocka, groteska gitarriff och en avgrundsröst som till synes efter lång tid
har släppts ut ur det förseglade källarvalvet.
Den aggressivt pulserande ’Devil’s Island’ kryper fram långsamt och frammanar en
gastkramande känsla. De undergångsladdade versraderna och det smutsiga ljudet
följs åt med blicken fäst på en punkt långt in i det nostalgiska mörkret.
’Scrathin’ And Sniffin” letar fram det fördolda från de djupaste gömmorna. Det
är aldrig fel att släppa fram lite hederlig gammaldags galenskap, när man ändå
är ute och jagar skuggor.
Den beslutsamma, råa retro-rocken är full av oväntade vändningar vilket för den
delen passar lika bra idag som något annat årtionde. En mycket solid debut som
är skrämmande komplex och rättmätigt hård. Den analoga effekten är uppenbar och
den ger dessutom en spöklik känsla som är svår att skaka av sig. En skiva att
äga, för de som har mod därtill.
Thomas Claesson
Fotnot : Admiral Sir Cloudesley Shovell var en brittisk kommendörkapten som
verkade i slutet av 1600-talet.
