Kobra med gott rykte
Snakecharmer ”Snakecharmer” (Frontiers/Cosmos)
Tillsammans med Ravi Schankars ande begrundar jag respektfullt den väsande
reptilen som smidigt ringlar sig upp ur den flätade bastkorgen. Ännu en
supergrupp är uppstånden och det i den klassiska rockens tecken.
Med en röst strävare än femmans sandpapper leder Chris Ousey (Heartland) sina
charmerande följeslagare som alla är av det rätta virket: Micky Moody (gitarr)
och Neil Murray (bas) från Whitesnake (vad annars?). Fyll sedan på med Wishbone
Ashs gitarrist Laurie Wisefield, Thunders Gary ’Harry’ James på trummor och Adam
Wakeman (Ozzy Osbourne och dessutom son till Rick) på keyboard och den
namnkunniga sextetten är fullbordad.
Det är upp till bevis och efter en stunds betänketid så tippar vågskålen ner i
god jord. Med en musikstil som drar till gränslandet kring Nazareth, Foreigner
och Bad Company och med influenser så långt tillbaks i tiden som till
Steppenwolf och the Yardbirds är det svårt att motstå de okomplicerade rytmerna
med den lite tuffa attityden.
Mina favoriter är dels den långsamt brinnande ’Falling Leaves’ som skänker
mycket värme, samt den medryckande ’A Little Rock & Roll’ där speciellt
refrängen är som balsam för själen. Moodys gitarr firar triumfer med sin
renodlade karaktär. Kort och gott ett jämnbra debutalbum där det inte finns
någon utfyllnad, men å andra sida finns det inte heller någon låt som har
kapacitet att välta en kiosk.
Thomas Claesson
