En industridoftande värld av metal
Fear Factory ”The Industrialist” (AFM/Sound Pollution)
Release: 1 juni
Någon gång ska vara den första… För egen del kan jag helt ärligt säga att The Industrialist är den första skiva med en, hrm, trummaskin som jag rentav tycker gör ett bra jobb. När fan blir gammal…
För ovanlighetens skull tänker jag börja med skivans låtsvagheter: Religion Is Flawed Because Man Is Flawed som bara är ett kort och ganska intetsägande intro till ”avslappningslåten” Human Augmentation. Sistnämnda innehåller inte minsta lilla antydan till metal och för min del ser jag den enbart som ett exempel på bandets mod att göra vad de vill, för som vanligt är variation nyckelordet i FF’s värld av metal.
Men raskt över till godbitarna:
The Industrialist är snabb, rytmisk, aggressiv och industridoftande toppad med varierade sångmelodier = en våt dröm för fansen.
Recharger är hård och melodisk på samma gång och i refrängen, som är något av det vackraste FF fått till, glänser Burton C. Bell med en röst som inte är av denna världen. Awesome!
God Eater känns mest industrialistisk av skivans tio låtar (åtta låtar om man räknar bort ovan nämnda två låtsvagheter) och känns hur rätt som helst.
Depraved Mind Murder är en ren och skär uppvisning i hur en sångare i ena stunden kan sjunga brutalt för att i nästa stund vara melodiskt inbjudande. Det är bara att konstatera att mr Bell är den som lyser starkast på The Industrialist.
FF har en mycket, mycket hög lägstanivå och jag kan inte annat än applådera The Industrialist, vilken för övrigt är ett utmärkt komplement till Mechanize* (2010). Båda skivorna visar upp ett band med en vilja att vara här och nu och inte leva på gamla meriter. Starkt.
Vilket nationaldagsfirande det kommer att bli på Sweden Rock Festival med FF live on stage!
Magnus Bergström
*Mechanize fick då det begav sig ”bara” en trea i betyg, men den har verkligen växt med tiden och är värd minst en fyra.
