Romantisk Fantasykomedi
- Elvenking ”Red Silent Tides” (AFM/Sound Pollution)
Jag kan inte påstå att jag är förvånad över ännu ett ”Power metal” band som ytligt ser bra ut och har ett riktigt bra namn. Men Elvenking lurar de flesta med sin tuffa utsida.
Skivan ”Red Silent Tides” har ett fantastiskt omslag, låtarna har bra namn och soundet är genomarbetat. Men där slutar alla liknelser till vad jag anser vara bra ”Power metal”. Låtarna vars titlar inte alls speglar texten är tyvärr romantiska fjollvisor. Temat på skivan försvinner i sångaren ”Damnagoras” mesiga och smöriga ton. Och folkmusiken som väldigt ofta spelar med i spåren förstör istället för förgyller.
Det brakar visserligen loss med ett hemskt driv i första låten ”Dawnmelting” men övergår tyvärr sakta men säkert till ett sövande tempo. Det är visserligen inte helt olikt många andra band i hur man skapat sig en struktur, en typisk ”Power metal” form, om jag får uttrycka mig så. Men det saknar inspiration och känsla. Det lyfter väldigt sällan och det finns inget minnesvärt spår på hela skivan. Jag får faktiskt vibbar av ”Gamma Ray” som jag recenserade tidigare i år. Elvenking lider av exakt samma sjukdom. Även om jag (tuff som jag är) ibland blir knäsvag för ”Damnagoras” falsett, så kan jag absolut inte köpa det här romantiska tramset. Jag känner mig både lurad och uttråkad.
Om man följer Elvenking och gillar dessa fjolltoner så lär man inte ha något problem med ”Red Silent Tides”. Men samtidigt lär ni inte kunna förvänta er något magiskt eller nytt. Med så många bra band som gör samma sak bättre än Elvenking finner jag ingen anledning att köpa skivan. Men den går absolut att spela i bakgrunden, det är inte plågsamt på något vis. Och lite då och då kanske man kan tvätta av sig besvikelsen och smöret med tvål, då njuter man ändå till en viss nivå. Mer än en gång var jag i behov av såpvatten dessvärre.
Ricky Löfqvist
