Gamla hits i nya skepnader
- Sting ”Symphonicities” (DG/Universal)
Första spåret kickar igång med pumpande percussion och staccato-stråkar, ett udda och lite oväntat sound men det är fullt ös. Det är den något punkiga låten Next To You, första låten från första The Police-plattan, som inleder Stings nya album Symphonicities. Sedan följer en kavalkad av hits, såväl från The Police-eran som från Stings, nu mer än 25-åriga solokarriär, men även mindre kända låtar såsom You Will Be My Ain True Love, The End Of The Game och The Pirate’s Bride.
Det som är speciellt med detta album är att Sting ackompanjeras av Royal Philharmonic Concert Orchestra och låtarna som presenteras har helt nya arrangemang för symfoniorkester. Trots den höga igenkänningsfaktorn finns det gott om positiva överraskningar i att de flesta av låtarna får ett helt nytt sound i och med de stundtals riktigt maffiga symfoniarrangemangen. Men förutom Stings fylliga stämma och symfoniorkestern så innehåller albumet en hel del smakligt gitarrspel, ljuva sångstämmor och inte minst en stor portion av skickligt drivande och uppbyggande percussion.
Trots känslan av att dessa arrangemang helst skall avnjutas live, i en bra lokal med bra ljud, och turnén med detta album har onekligen hyllats vid varje stopp, så ger albumet nytt liv åt redan stora hits i och med de intressanta arrangemangen och det nya soundet. Det visar också vad som faktiskt går att åstadkomma med välskrivna låtar i skickligt utformade arrangemang för symfoniorkester.
Rickard Engström
