En ny säregen röst för nattliga eskapader
- Audra Mae ”The Happiest Lamb” (Sideonedummy/Playground)
Audra Mae bjuder på en skiva som är varierande och vidsträckt, den rör sig mellan soul, pop, rock, alt-country och indie. Basen i musiken är inte hämtad från 2010-talet utan snarare i skarven mellan 1960- och 70-talet och har även vissa influenser från underhållningsmusik från ännu tidigare. Audras röst är både intressant och säregen och den passar utmärkt ihop med musikens variation. Trots att hennes röst är säregen sitter jag och tycker mig känna igen hennes röst utan att kunna placera vem hennes röst påminner om – vilket stör mig något grymt, tips tas gärna emot.
Skivan känns bra och intressant redan vid första lyssningen för att vid nästkommande lyssningar expandera. Men det finns nackdelar och det är den stora variationen på låtarna men det är samtidigt även en av skivans styrkor eftersom Audra aldrig tappar den röda tråden (ingen av låtarna känns malplacerade på skivan). Det finns även en annan nackdel som talar emot skivan och det är att måste vara upplagd för att höra Audras röst, är man inte det så blir det nästan outhärdligt på grund av hennes säregna röst. Och tyvärr är låtarnas kvalitet lite för svaga för att ta skivan ”The Happiest Lamb” upp till de allra högsta betygen. Men överlag en bra skiva av en artist som jag tror kommer ge ut fler intressant och bra skivor i framtiden.
Det här är skymningsmusik som passar bäst i sommarkvällens senare timmar eller när höstrusket är som värst.
Lars Svantesson
