Det finns bra coveralbum
Kimmie Rodhes ”Covers” (Sunbird/Border)
Det finns massor av coveralbum. De nästan kväver mig ibland med trista versioner av redan halvdåliga låtar. Men någonstans har trots allt mogonstund guld i datorn. För tidig morgon, ingen DN i lådan och morgon-tv är upprepningarnas gyllene forum. Pest!
Då dyker hon upp i hörselgången Kimmie Rodhes, en countrydam i den bekväma medelåldern som inte har gjort så mycket väsen av sig. Ett par lyckade album i början på 2000-talet gör att hon finns i musikmedvetandet. Novembermorgonen blev med ens ljusare och varmare. Musikens makt.
Nu tolkar hon Tom Petty, Dylan, U2, Stones och Louis Armstrong med känsla och klass som det är få förunnat i americanabranschen. För att detta coveralbum nu inte ska vara en fullpoängare så finns det två Beatlestolkningar av utslitna Yesterday och With a little help from my friends. Den sistnämnda har en ultimat tolkning av Joe Cocker, så där ligger ribban redan högt. Yesterday är Pauls.
Istället är det skönt att höra Moonlight Mile utan Mick Jaggers ibland tjatiga röst. Dylans Everything is broken sitter som ett smäck, vilket också U2s Stuck in a moment gör. En bra låt är alltid en bra låt, klyschigt men vadå då !
Souldängan Shame, Shame svänger löst och ledigt. Neil Youngs Birds, Pettys Southern Accents och öppningslåten Bluebird är bara riktigt bra.
Så summan av kardemumman blev – det finns alltså bra coveralbum. Här är ett !
Bengt Berglind
