Rock från alpland ger mersmak
Sideburn ”Jail” (Metal Heaven/Sound Pollution)
Schweiz har genom tiderna haft en hel del intressanta rockgrupper. Krokus är den
mest kända exporten och albumet ”Headhunter” är deras mest renommerade bidrag
till eftervärlden. Personligen är jag däremot barnsligt förtjust i dess
föregångare ”Metal Rendez-Vous” med allt vad det innebar för drygt 30 år sedan.
Deras landsmän Sideburn rockar på i samma anda. Här är det grovkorning kaliber
och brett mellan benen som gäller. Skjut först och fråga sen. En strimma av
välbehövlig nostalgirock letar sig fram till dagens samfälldhet.
Efter två trevande spår utan karaktär uppenbarar sig ’One Night Stand’ som en
räddande ängel. Nu kom de rätta vibrationerna och genombrottet är bekräftat.
Refrängen påverkar märkbart trots -eller kanske tack vare- sin enkelhet alla
sinnen. Smått och fyndigt gitarrackompanjemang ger en helt igenom njutbar liten
stund.
Sångaren Roland Pierrehumbert avkunnar ’Chase The Rainbow’ och ’The Red Knight’
med sin säregna hesa och lite spruckna röst. Min tanke att vissa likheter finns
med ett band på andra sidan Atlanten telegraferas över till Great White. Svaret
kommer omgående: Vi kan inte uttala sångarens namn, men för övrigt håller vi
med.
’Good Boy’ sticker ut från mängden och är skivans bästa spår med skön sång och
rolig text. Huvudet börjar nicka rytmiskt och händerna trevar efter den nystämda
luftgitarren.
Ingen tvekan om vilka som åsyftas i ’Long Beard And Boggie’. Låten är uppbyggd
efter originalet ’Gimme All Your Lovin’ men med tillfogade slängar av
underhållande sarkasm. Det tighta framförandet bistås av ett taktfast stampande
med högerfoten. Ja, vad kan man mer begära?
Thomas Claesson
