Komplext och storslaget
- Blind Guardian ”At The Edge Of Time” (Nuclear Blast/Warner)
Tiden går fort när man har roligt… 1988 släppte Blind Guardian debutalbumet Battalions Of Fear, en lovande start av ett band som ville mer än vad det fanns kapacitet till just då. Med åren har man skaffat sig massor av rutin och betydligt bättre skivinspelningsresurser – och vips är vi framme vid senaste skivan At The Edge Of Time.
Det låter självklart mer eller mindre komplext och storslaget utan att bli för svulstigt. Och bitvis är det rent av progressivt. Personligen är jag mycket förtjust i dom keltiska och orientaliska tongångarna som tillåts ta stor plats skivan igenom. Uppfriskande!
Bästa låtarna är utan tvekan inledande Sacred Worlds och avslutande Wheel Of Time. Båda finfina exempel på långa låtar uppbyggda i musikmässigt olika delar för bibehållet lyssnarintresse. Att bandet använt sig av en orkester i just dessa låtar gör att det låter storslaget på alldeles rätt sätt. Starka ”bubblare” utöver dessa två är fartmonstret Tanelorn (Into The Void) och vackra balladen Curse My Name. Men det finns egentligen inte en enda dålig låt på skivan.
Minuset är att det ibland är lite väl påtagligt att sångaren Hansi Kürsch inte är född engelskspråkig…
Det här måste vara en av bandets topp tre-skivor, i klass med A Night At The Opera och Nightfall In Middle-Earth. Mer behöver inte sägas, därmed punkt slut på denna recension.
Magnus Bergström
