Slätstruken rock för ”idol”-generationen
- Sofia ’Zia’ Ingemarson ”Out Of Control” (Yabai/Triada)
En söt tjej med bra röst, som glöms bort och göms bakom en allt för fin och överproducerad ljudbild som inte tillåter fel eller det minsta personliga svängrum. Känner ni igen bilden? Tyvärr blir det inte mycket bättre än just den bilden. En platta som känns överproducerad och alldeles för ren, vilket gör detta försök till rock faller pladask innan musiken ens fått ta sitt spelrum. Att Zia varit med om att träffa ett 2000-talets Bon Jovi under deras studioprocess känns överdrivet påtagligt. Mycket av låtmaterialet, mestadels skivans rockigare låtar, stinker Bon Jovis skivor ”Bounce” och ”Have A Nice Day”. Tyvärr lyckas Zia inte fylla skorna av ett gäng gamla rockrävar utan låter för det mesta tillgjort och opersonligt. Däremot är skivans powerballader smäktande och lyfter upp helhetsintrycket. Och i just dessa ballader träder Zias riktiga talang fram och lämnar även en bitter musikkritiker med ett småleende på läpparna.
Skivans starkaste låtar är ”In the eye of the storm”, ”Desporado” och singeln ”Livin’ in a hurricane”. Att ge den här tjejen en fullängdare redan nu känns som ett felbeslut av skivbolaget. Hade de bra låtarna på skivan antingen legat och väntat på fler låtar av samma kaliber eller fått rum på en EP hade det gett både Zia och låtarna en bättre chans att lysa. Men tyvärr känns hela skivan som en blek och småvuxen version av Avril Lavigne, utan det minsta intresse att sticka ut och sparka mig i skrevet eller att ömt förföra mig till en avlägsen sängkammare.
Lars Svantesson
