Grabben KAN sjunga
- Johan Palm ”My Antidote” (Sony)
Jag kan säga det med en gång, jag är överraskad! Jag förväntade mig inte att det här skulle vara så bra. Visst är det kommersiellt och löpandebandproducerat men det låter ändå ok.
Johan Palms sång, som är på engelska, imponerar, den låter betydligt bättre på det här albumet än det jag hört från Palm förut. Vi slipper nästan helt den hesa röst vi hörde för mycket av under idolsessionerna på tv, men det finns förstås fans som kommer sakna det. Visst känner man igen honom, men det låter mer kontrollerat och lite äldre. Pojkaktigt och valpigt jodå, men grabben kan sjunga. Rösten är inte bara flickidol, Johan Palm har mer än så, och han ljuder positivt säregen, och ibland låter accenten tom lite, lite brittisk vilket är ett gott betyg.
Musiken är till stor del gitarrbaserad och ganska poppig. Efter några genomlyssningar är många av låtarna helt ok, och några är riktigt bra. När jag lyssnar på Johan Palms album ”My Antidote” slår det mig att det låter så 90-tal. Ibland är jag säker på att jag istället satt på en cd med Blur. Och någon låt skulle mycket väl kunna vara en ny singel med Suede.
All heder åt låtskrivarna, de har gjort jobbet vad gäller musiken. Texterna däremot är tröttande dåliga. Varför görs så många nya låtar med dåliga texter, det är mest en massa nonsens staplade på varandra. Det finns moderna undantag, t ex Lars Winnerbäck, men varför är det så få som vågar ta ut svängarna textmässigt, varför måste allt låta utslätade radiohits…?
Återstår att se hur Johan Palm kommer utvecklas, både vad gäller musik och sång, och även karriärmässigt. Det är inte lätt för alla Idoler, att hålla sig på topp, med unga fans som ständigt hungrar efter nytt och med skivbolag som hungrar efter profit. Ska faktiskt bli intressant att se hur det går för Johan Palm framöver, och jag önskar honom lycka till.
Svante Carlesjö
