Egenartat gitarrspel
Richard Thompson ”Still” (Proper/Border)
Lika bra att få det sagt från början. Denna recension skrivs av ett stort fan till Richard Thompson och hans musik. Detta förhållande startade redan under hans Fairport Conventionperiod och pågår fortfarande.
Hans aktuella album Still inspelat under nio dagar i Jeff Tweedys studio med nämnda Jeff vid producentbordet är ett relativet öppet och lätthanterligt Thompsonalbum. På ett helt annat sätt än tidigare Electric och Dream Attic.
Detta lätta musikaliska handlaget och anslaget bidrar till att Still är ett album som är trevligt att lyssna igenom, det finns inga djupa dalar, men heller inga höga toppar. Inga Thompsonklassiker som senare dyker upp på andra artisters album. Skulle isåfall vara balladen Were’s your heart. Positivt är dock att det dyker upp engelska folkmusikinfluenser här och där, som i inledande She could resist a winding road. I Guitar Heroes leker och hyllar Richard sin ungdoms gitarrhjältar i små korta gitarrinpassningar. De andra spåren är hyfsade Thompsonlåtar, inte mer.
Det som återigen gör detta album lyssningsvärt under sommaren och kanske längre är Richards egenartade gitarrspel. Han har en egen musikalisk ton i spelet vare sig det är komp eller solo, elektriskt eller akustiskt vilket alltid är hörvärt på alla sätt. Gitarrliret får tre av den fyra du finner ovan. Jag är fortfarande ett fan.
Bengt Berglind
