Lite i samma liga som Norah Jones
Jill Barber ”Fool’s gold” (Outside/Border)
De är många nu, konkurensen och kvalitén är hård och hög. Det är inte melodierna i svenska mellon jag menar utan det stora antalet kvinnliga singer/songwriters som fullkomligt översvämmar musikmarknaden.
Jill Barber, kanadensiskan är ny för min öron. Hon spelar i samma musikaliska liga som Norah Jones och Madeline Peroux, men har kanske inte den höga nivån i sin musik. Hennes röst är stundtals lite lätt sandpapprig på ett tilltalande sätt, mellan sjok av stråkar och lättviktiga blåsarrangemang.
Det finns ett visst soulstråk in hennes musik, lite late-night-jazz och radiovänlig vuxen-pop. Så även om det är skönt att lyssna till i soffhörnet, med en bra bok eller ett tjock musikmagasin plus ett glas rött, så blir det i längden en aning anonymt.
Jill Barber skulle denna gång ha tjänat på att spela in med en mindre grupp musiker som ligger närmare jazz, soul och funk. Detta plus några fler starkare låtar som matchar hennes smått beslöjade röst bättre och jag återvänder gärna till hennes musik.
Bengt Berglind
