Bryt aldrig cirkeln
Demon ”Unbroken” (Spaced Out/Border)
Demon har inte lyckats producera något minnesvärt på nära nog 30 år. De två
senaste skivsläppen ’Better The Devil You Know’ (2005) och ’Spaced Out Monkey’
(2001) lyckades inte heller cementera det förtroende som grundlades så djupt i
början av åttiotalet. Förmodligen tog gitarristen/grundaren Mal Spooner med sig
den svarta magin i graven den mörka decembernatten i nådens år 1984.
Det går fortfarande kalla kårar längs ryggraden när debutskivan ’Night Of The
Demon’ (1981) och dess efterföljare ’The Unexpected Guest’ (1982) efter alla
dessa år emellanåt blottläggs. Med sina ockulta förtecken och mörka visioner
frilades något som hittills var okänt. Paranormala fenomen hade gripit tag i
musiken och forslat den bortom all känd existens.
Med tanke på de lågt ställda förväntningarna så är det mycket glädjande att
’Unbroken’ återupprättar Demons skamfilade anseende. Den karismatiska och
tillika enda ursprungliga medlemmen Dave Hill (sångare/kompositör) för det
storstilade arvet från NWOBHM vidare och det med glimten i ögat.
Etablerade ’headbangers’ får sitt lystmäte tillgodosett i ’Prey’ och ’Fill Your
Head With Rock’ som galant ombesörjer den biten med fullbordat utslag. ’Wings Of
Steel’ och ’I Still Believe’ lockar fram sångrösten från åhörarna långt bak i
leden. ’Shine A Light’ och ’Take Me To Your Leader’ är så nära ursprunget man
kan komma. Den förra med sin domedagskänsla och den senare med ’extra-
terrestrial’ dragningskraft.
Även om ’Unbroken’ kittlar nervbanorna, så är den inte i närheten av de två
första albumen som med sina osynliga trådar fick hjärnan att överhettas och
smälta samman i en korseld av kusliga tankar. Den känslan finns inte nu, inte på
riktigt i alla fall.
Thomas Claesson