Låter som vanligt

U.D.O. ”Rev-Raptor” (AFM/Sound Pollution)

Ett steg bak och ett steg fram = U.D.O. står och stampar i marschtakt på samma plats som tidigare. Bra eller dåligt?

Tittelåten Rev-Raptor är en klockren fempoängare vid en jämförelse med tidigare traditionsenligt starka U.D.O.-skivtitellåtar, den driver på bra och har en lättsjungen/medryckande refräng.

Första singeln Leatherhead har en skön, melodisk vers där Udo Dirkschneider får chansen att visa en aningens mjukare sida av rösten. Men så kommer tyvärr refrängen och förstör, för den är rent ut sagt bara tjatig…

Renegade är fartylld och rakt-på-sak med en mycket bra refräng. En blivande livefavorit?

Den obligatoriska (halv)balladen I Give AS Good As I Get är bra men inte riktigt i klass med exempelvis Unspoken Words (Faceless World 1990) och Tears of a Clown (Mastercutor 2007).

Det finns också enpoängare som allt för simpla Rock n Roll Soldiers, en U.D.O.-låt enligt standardmallen som inte tillför någonting. Det är dock värt att påpeka att den melodiösa versen i stil med tidigare nämnda Leatherhead åtminstone höjer låten liiiiite.

Men nog om enskilda låtar och till den viktigaste frågan: är det värt att investera i skivan? Mitt svar är ja, förutsatt att du tycker om när det du lyssnar på låter som vanligt.

U.D.O. har inga oväntade ess i rockärmen på Rev-Raptor, men det är å andra sidan aldrig fel med musik som har en hög dricka-öl-och-rocka-loss-känsla.

Magnus Bergström

About The Author

admin

Other posts by

Author his web site

23

05 2011

Your Comment