En våt dröm för gitarrister
- Children Of Bodom ”Relentless Reckless Forever” (Spinefarm/Cosmos)
Säg Children Of Bodom och ”alla” hårdrockare associerar bandnamnet till gitarristen/sångaren Alexi Laiho. Men COB är ingen solotripp utan ett väl sammansvetsat band, vilket visas gång på gång när nya skivan Relentless Reckless Forever snurrar i hörlurarna.
Det är verkligen en våt dröm för i synnerhet gitarrister att spisa RRF, eftersom gitarrspelet är i fokus. Jag måste också nämna trumljudet som känns i det närmaste perfekt i en bra mix av studio- och livekänsla. Något för Metallica att ta efter…
Inledande Not My Funeral fastnar direkt och visar att bandet i allra högsta grad är att räkna med fortfarande. Därpå följer fartmonstret Shovel Knockout som – självklart – kryddas med smakfulla keyboardslingor av Janne Warman (som är lika viktig för COB som Alexi). Tredje låten Roundtrip To Hell And Back är förhållandevis långsam och känns först väl ”smörig”, men framstår sedan som en av skivans absolut bästa låtar inklusive en übersuperb refräng. Och så fortsätter det… RRF är som en programförklaring av allt som är COB, i och med att alla deras musikaliska sidor visas upp i en härlig blandning.
RRF är inte ett magnum opus men utan tvekan mycket, mycket bra. De redan frälsta fansen lär inte bli besvikna. Att högsta betyget uteblir beror på att två av låtarna (Pussyfoot Miss Suicide och Northpole Throwdown) är för mycket ”standard” jämfört med övriga.
Det känns glädjande att Alexi & co är tillbaka i toppform.
Magnus Bergström
