Det susar i säven

Hellsingland Underground “Madness And Grace” (Killed by records/Sound Pollution)

 betyg 3.5

Att återvända från Stockholm och bosätta sig i hemstaden Ljusdal verkar vara ett vinnande koncept för Charlie Granberg som med sina andra skiva driver Hellsingland Underground mot nya höjder. I dessa trakter finns tydligen den källåder som så effektivt flyttar USA:s söder till Sverige:s norr. Den självbetitlade debutskivan banade vägen och nu är förvandlingsfasen fullbordad.
 
De fundamentala country –och sydstatsgenerna ligger alltjämt som ett skyddande lapptäcke över de musikaliska vindlingarna. Hellsingland Underground skyfflar in spade efter spade med kol i det pustande ångloket, som vildsint stånkar sig fram längs det böljande landskapet. I “Forever Damned” känner man svetten rinna längs sin lekamen, men lyckligtvis är bara överkroppen täckt av  tillika jämna delar sot och synd. Dubbla gitarrer kyler ner kroppsvärmen vad det lider och förståndet intar sansade proportioner.
 
Charlie Granberg (sång / munspel) gör upp med sitt förflutna från de vidsträckta Hälsingeskogarna. Barndomens kamrater och före detta flickvänner får sig alla en släng av sleven, då sarkasmen bubblar längs textraderna. Karga barndomar, deformerade själar, grymheter, mänskligt oförstånd och gruvlig oförmåga. Allt samlat på ett bräde utsmyckat med musikaliska kringelkrokar längs den långa färden. Titlar som “Madness & Grace, “Vera” och “Church Bells Through The Valley” ger med all önskvärd tydlighet uttryck för detta.
 
I mitten på skivan smyger “Diabolic Greetings From The Woods” fram som en katt bland hermelinerna. Vi bevittnar ett instrumentalt epos kryddat med slingor av inhemsk folkmusikrock där själva grundplåten härstammar från början av det ljuva 70-talet (vilket är mycket uppskattat). Rytmsektionen lägger ut en tung suggestivt pulserande takt där de övriga instrumenten följsamt flikar in med alla tänkbara skiftningar. Mathias Stenson briljerar på sitt piano likt en nydanande Jan Johansson återuppstådd i modern tappning. Det var länge sedan ett så starkt instrumentalt spår såg dagens ljus.
 
Det är dags för Hellsingland Underground att erövra den stora världen utanför Hälsingland och Sverige. Att visa dom “over there” att Sverige inte är Schweiz, att inte isbjörnar strövar omkring i obygden och att det inte finns blondiner i vart enda gathörn. Sätt Hälsingland på sydstatskartan. Ta tillfället i akt och visa att det finns duktiga musiker med visioner och en strävan mot fullkomlighet även i vårt avlånga karga land. Res nu, innan den andra perfekta vinter är över oss. Mandom, mod och morske män – lämna era hemman – visa Uncle Sam vart skåpet skall stå. “Folks be aware and don’t you dare to miss it”.
 
Thomas Claesson

Tags:

About The Author

admin

Other posts by

Author his web site

28

11 2010

Your Comment