Omfamnar den amerikanska musiktraditionen i en bamsestor björnkram
Utan att ha någon större större grundkunskap i släktforskning kan man skönja att J. Shogren har sina rötter i gamla Svedala. Nya CD:n är i form av ett äldre svenskt mynt från 1918 innehållande texten hejsan, ojsan, jasan, nejsan. Polkagris, Helgagatan och Saltlakrits är låttitlar från denna och hans tidigare utmärkta plattor American Holly och Jahaamericana.
Jason Sjogren som har ett förflutet som trapper, delar nu sitt musicerande med att inneha en universitetsprofessur i miljövetenskap i Umeå. I sin musik omfamnar han hela den amerikanska musiktraditionen och lite till i en bamsestor björnkram. Några goda exempel på detta är gospel- och bluesgungande Salvation, rockabillystudsande Longtime eller banjodrivna Charlie Poole. Allt detta och lite till som barbershopsång, lite joddlande och en finstämd ballad som Big Blue Bird Of Happiness samsas på Bird Bones & Muscle utan att det verkar splittrat. Att det inte gör det är J. Shogrens stora förtjänst som låtskrivare och musiker. För allt han gör och då tänker jag på alla de tre album jag nämnt här, är gjorda med en stor värme och en omtanke för att inte tala om en ren kärlek till musicerandet som konstform.
Så de fem femmorna här ovan är denna gång ovanligt välförtjänta. Hoppas det nu finns någon arrangör med god smak som kan plocka hit J. Shogren för en turné.
Bengt Berglind