Californisk solstråle med stänk från sjuttiotalets L.A
Gospelbeach ”Pacific Surf Line” (Border)
Gospelbeach spelar på de strängar jag har svårast att motstå. Det vi kallar countryrock. En fullständigt otrendig, men för mig oemotståndlig musik med rötterna i sent sextio- och sjuttiotal. Förlagorna är Byrds, Poco och Burrito Brothers. Rätt var det är så dyker det upp nya konstallationer av musiker som tydligen liksom jag känner varmt för denna genre. Härom året var det Canyon Ryde och kanadensiska Bros. Lendreth.
I Gospelbeach hittar vi Neal Casal, som spelar med alla, men mest just med Ryan Adams, samt medlemmar från Beachwood Sparks och Chris Robinsons Brotherhood plus några gäster i studion.
Musiken är som sig bör varm och solig med stänk från sjuttiotalets L.A. Den obligatoriska stämsången är förödande skön, och steelgitarren kvider som en kärlekskrank coyote i solnedgången. Det som ytterligare gör detta till en californisk solstråle i det svenska höstmörkret är flertalet bra melodier som smeker örat med välbehag. Hoppas nu bara att det här inte bara är engångsföreteelse, mellan några turnér eller studiojobb.
Bengt Berglind