Rock and roll med kaxig attityd
Det var inte igår, men nu är det återigen dags för herr Mindwarp & co att ta oss lyssnare med på en smutsig rock and roll-resa med kaxig in your face-attityd. Jag får av någon anledning känslan av ett band bestående av cowboys och vikingar vars uppdrag är att röja och – självklart – även få lyssnarna att röja.
Skivans låtutropstecken är Stark Von Oben med en mycket medryckande refräng (nästan) i klass med bandets klassiska megahit Prime Mover, och Tree Rider med ett svåröverträffat tunggung främst tack vare en formtoppad The Cat (nej, inte Peter Criss) som briljerar bakom trummorna.
Apropå trumspelet så är ett av skivans minus att just dessa inte låter lika bra som övriga instrument, nej, känslan av demoinspelning är ofta påtaglig när The Cat öser på som mest. Å andra sidan gör det att skivan får mer av ett livesound, och det är kanske inte det sämsta (smaken är som baken)…
Don’t Touch My Guitar och Kill Me a Mockinbird är dom svagaste låtarna, eftersom dom har refränger som känns minst sagt tjatiga redan första gången. Det vore förresten inte en ny Mindwarp-skiva utan snuskiga texter, och av flera sådana inslag går förstapriset till We Ride med bland annat följande textrad: ”she kisses the barrel of my gun”…
Musik som den här upplevs med fördel live i sällskap med en öl eller två. Med andra ord kanske det är läge för en spelning på Sweden Rock Festival 2011?
Magnus Bergström