I kommersialismens namn
- Sonic Syndicate ”We Rule The Night” (Nuclear Blast/Warner)
Tråkigt. Det är det första jag kommer att tänka på när jag ska skriva om Sonic Syndicate och deras nya skiva ”We Rule The Night”. Och då menar jag inte (i första hand) att musiken är tråkig, utan att det är tråkigt att bandet verkar ha böjt sig helt och hållet för – gissar jag – skivbolagsönskemål om att ta sig in på så många topplistor som möjligt.
För att bevisa ovanstående påstående krävs helt enkelt en beskrivning av låtarna:
De tre första låtarna börjar med diverse elektroniska (o)ljud och det lovar sällan gott på en hårdrocksskiva… Det ska dock sägas att inledande ”Beauty And The Freak” har viss charm, inte minst textmässigt.
Därefter följer den mesiga balladen ”My Own Life” som effektivt tar död på alla förhoppningar om att skivan ska öka i aggressivitet. Bitvis handlar körerna i låten faktiskt om rena rama Backstreet Boys-stilen… Effektivt om man vill nå topplistorna, men inte effektivt när det gäller att behålla gamla fans. Med det sagt går det inte att förneka att refrängen är mycket medryckande.
Glädjande i alla fall att första singellåten Burn This City är något hårdaste. Vilket i och för sig säger en del, för den är inte direkt stenhård…
”Black And Blue” är bra trots den lite tjatiga refrängen och är hittills skivans (lilla) utropstecken.
Andra balladen ”Miles Apart” är bättre än ”My Own Life”, eftersom det känns som att den textmässigt kommer mer från hjärtat.
Ett vitaminpiller är mer varierade ”Plans Are For People” som innehåller flera intressanta tempoväxlingar och den har dessutom skivans bästa refräng = skivans vinnare!
Sedan är det tyvärr dags för sega sömnpillren ”Leave Me Alone” (mår helt enkelt bäst av att just lämnas ifred) och ”Break Of Day” (som dock har något piggare verser).
Till sist rycker ”We Rule The Night” upp det hela en aning, men den innehåller ändå lite väl många elektroniska (o)ljud.
Sonic Syndicate kan så mycket mer än detta, vilket gör att jag inte ger upp hoppet om ett hårdare skivsläpp från deras sida i framtiden. Det är ju då bandet kommer bäst till sin rätt! Topplistor är inte allt…
Magnus Bergström
