Zombierockens mästare är tillbaka
Rob Zombie är äntligen tillbaka med sitt 5:e album Hellbilly Deluxe 2. Och han gör det faktiskt mycket bra! Den släpiga zombierocken finns fortfarande, dock inte lite påtaglig som hans riktigt tidiga verk. Countryrocken är också kvar, ett element som jag gillar riktigt skarpt. Det jag dock inte förstår är varför han valt att kalla skivan Hellbilly Deluxe 2. Likheterna dem emellan finns väl på vissa ställen, men jag får känslan av att Rob bara vill segla på framgången han hade med Hellbilly Deluxe.
I stort är skivan som det ska vara, skräpigt ljud på gitarr och sång, härliga låttitlar som Jesus Frankenstein, Virgin Witch och Werewolf women of the SS. Första låten Jesus Frankenstein drog också igång med intro som för mig skrek: Entombed! Det gillade jag skarpt och blev med ens på bra humör. I Mars Needs Women kan jag också höra influenser från Led Zeppelin i introt. Faktum är att nästan alla låtar på skivan är bra, förutom Dream Factory som inte alls håller den standard som de övriga låtarna håller. De som glänser mest är nog Werewolf women of the SS, What och Jesus Frankenstein. En sak jag som jag dock har svårt för är varför det i sista låten har klämts in ett trumsolo, håll det till konserterna anser jag. Det är då det blir häftigt. Låten i sig är bra utan ett trumsolo, det känns heller inte naturligt att ha det i låten.
Nu när Rob Zombie har en så gedigen samling bra låtar så borde vi väl kunna få honom till Sverige för några spelningar. Det är något som jag alltid sett fram emot och något som någon festival i sommar borde ta chansen att vara först med.
Mitt betyg blir 4/5 djävulshorn, det är faktiskt riktigt djävulskt på sina håll. Jag kan bara hoppas att Rob Zombie i framtiden fortsätter att fokusera på musiken och inte fyller sin tid med att göra filmer som bara blir okej.
Martin Engström