Energiskt punkdriv
Jello Biafra & The Guantanamo School of Medicine ”White People & The Damage Done” (Alternative Tentacles/Sound Pollution)
Jello Biafra tillhör den typ av artister vars senaste skivor alltid kommer jämföras med det dom gjorde som unga. Tillsammans med sitt band Dead Kennedys förändrade han punken, ja när det gäller punk så är det antagligen bara Sex Pistols, The Clash och Ramones som med självklarhet kan sägas vara mer inflytelserika. Så när Jello Biafra nu släpper skivan White people and the damage done med sitt projekt The Guantanamo School of Medicine så är den givna referensen Dead Kennedys. En orättvis jämförelse, såklart. Jello Biafra 2013 är inte Jello Biafra 1979. Inte heller tillhör Jello Biafra den typ av artister som ägnar sin karriär åt att försöka casha in på tidigare framgångar, utan han har istället hela tiden rört sig framåt och testat olika samarbeten och olika genrer. Om Guantanamo School of Medicine påminner om något han gjort tidigare så är det skivorna han släppte tillsammans med The Melvins för några år sedan. Det är röjig rockmusik med rötterna i punken och hårdrocken. Det är manglande gitarrer, drivande trummor och Jello Biafras halvskrikande röst.
Jello Biafra är aldrig genomdålig, men han är ofta ojämn. Vissa spår på White people and the damage done (som Road Rage) kommer jag inte lyssna på igen. Men när skivan är som bäst (som i öppningsspåret Brown Lipstick Parade) så är den riktigt, riktigt bra. Jag älskar Jello Biafras speciella sångstil (även om hans röst tappat lite dom senaste tio åren). Texterna är för det mesta geniala: vassa, smarta och fyndiga. Själva bandet (som består av medlemmar från bl.a. Rollins Band, Victims Family och Butthole Surfers) lyckas ofta skapa ett medryckande energiskt punkdriv. Förutom dom avslutande remixerna (som känns helt meningslösa) så är det här en bra skiva. Det är inte en skiva som jag skulle rekommendera som inkörsport till Jello Biafra (för det finns Dead Kennedys och Ministry-samarbetet Lard), men gillar man Jello Biafra så finns det ingen anledning att inte lyssna på den.
Felix Lindén