Bäst när de kombinerar electronica med pop
Det framgångrika hushållet Familjen bestående av Johan T Karlsson, Andreas Tillander och Ninsun Poli är tillbaka, denna gång lite mer erfarna och mycket bättre utrustade. Mänsklighetens öppningsspår It began in Hässleholm är en ganska dålig låt som lämnar mig förvirrad – blir det inte bättre än så här? Men så kommer den andra låten och all min tvekan är som bortblåst. När planeterna har stannat är ett lyckopiller liknande deras förra succé, Det snurrar i min skalle, med ett taktfast trummande och samma igenkännliga dialekt. Man kan inte låta bli att bli glad.
Vissa låtar på plattan är mer electronica och tecno än andra men bäst blir det när de kombinerar det med pop. Denna skiva är inte lika enhetlig som den andra och drar åt många olika håll. Viggo är ett helt instrumentaliskt spår som ändå är skön att lyssna på, Det var jag känns som en möjlig radiohit och Man ser det från månen är en fin låt med rymdkänsla som börjar med två minuter av plingande klockspel. Den avslutande indianlåten Bethnahrin är mycket annorlunda men gör mig ändå inte överraskad. Mycket ryms inom Familjens ram och det är skönt att höra en grupp som inte göra samma sak hela tiden.
Skivan är lite spretig men ingen låt känns omöjlig för dansgolvet. Familjen är hemma och huset känns bra igen.
Rebecka Bergh