Sköna vykort från Lilla London
Valter Nilsson ”Högsbo Riviera” (Blackvalley/Border)
Det är inte ofta man kan möta våren med en jublande kavalkad av Göteborgsk hamnarbetarsoul. Nu är det möjligt i och med Valter Nilssons senaste album Högsbo Rivera. Det är så skönt att träffa på ny svensk musik som egentligen inte är ett dugg ny men ändå så befriande i sitt uttryck.
Här finns inga trumljud från datorbanken eller tillrättalagda arrangemang. Valter Nilssons lite snuviga röst är fylld av känsla och skön värme när han i sina texter visar upp alla tänkbara sidor av sitt Göteborg. Det är en myriad av gator, platser och Göteborgs profiler som passerar revy. Det gäller att hänga med och ett textblad förhöjer det hela det kan jag lova.
Det är inte bara fullt ös som i ”Händer” utan Valter får även till några sköna ballader som ”Buddy” i duett med Amanda Bergman. Låtar som ”Göteborg”, ”Sån Tur”, ”Pang Pang” och titellåten ”Högsbo Riviera” är sköna vykort från Lilla London.
Delar av huvudstadens kritikerkår hakar upp sig att nu finns ju H.H. så varför ska vi ha en kopia. Vilket är helt åt skogen. För det finns alltid tid och plats för Valter Nilsson och H.H. Bättre reklampelare får inte Göteborg på länge. Om inte GAIS vinner allsvenskan.
Bengt Berglind
