En platta som kommer växa med tiden
Det är trygg och säker Tom Petty/Springsteen-rock som levereras av Steve Mednick och hans vapendragare Eddie Seville. Inte unikt på något sätt men tillräckligt bra ändå. Ibland drar det åt Little Stevens-hållet, ibland klampar de in i bluesträsket och är även inne och flörtar med Bob Dylan. Mesta dels är det ändå Tom Pettys middle of the road-rock som klinar ur stereon. Jag kommer på mig själv att tänka tillbaka på när jag var i USA och körde längst Highway 1, för det just där den här musiken gör sig bäst, i bilen. När jag först såg omslaget så kände det som det var en övervintrad rockräv som försökte sig på en comeback på ålderns höst. Det är långt ifrån föredettingarnas urvattnade värld. Steve Mednick släppte sitt debutalbum 2006 och har sedan dess varit otroligt produktiv och bara matat ut plattor på löpande band tillsammans med producenten Eddie Seville. Värt att nämna är deras inspelning som kom tidigare i år ” Sunset at the North Pole”, där hör man tydliga referenser från Neil Young, Bob Dylan men även de självklara Petty-Springsteen referenserna. Ett fingerfärdigt gitarrspelande och ett självsäkert komp briljerar de emellanåt på ”La Collaborazione Dei Due” men det känns ändå att det görs på rutin vilket gör att det flagnar ibland på sina ställen. Överlag är det här en platta som kommer växa tror jag, med tiden. Steve Mednick kanske inte axlar manteln efter Tom Petty, men han är ändå på god väg. Det mina vänner är inte kattskit.
Mattias Ransfeldt