Behagligt tillbakalutat
Eric Clapton ”Old Sock” (Polydor/Universal)
På detta genomsympatiska album har Eric samlat sina musikaliska vänner i studion för att spela in något som innehåller en musikalisk pyttipanna. Taj Mahal, Chaka Kahn, JJ Cale, Stevie Winwood och Paul Mc Cartney är några av vännerna som tillsammans med Erics vanliga kompgäng bjuder på reggae, blues, musical och evergreens.
Här finns inga orginallåtar signerade Calpton, vilket är lite sorgligt. Otis Redding, Gary Moore, Oscar Hammerstein III, Peter Tosh och George Gerhswin är några välkända musiker som har bidragit med låtlistan på Old Sock.
Detta är ett av flera album de senaste åren där Eric Clapton vandrar runt i den musik han växte upp med och som spelades på radion under uppväxten. Musiken är vuxenrock som är behagligt tillbakalutad och visst känner man igen de Claptonska gitarrinpassen som mest smeker örat. Bränner till i musiken gör det inte så ofta.
Sjunger gör han fortfarande med en behaglig säkerhet. Gary Moores hit Still Got the blues och Ray Charles-klassikern Born To Loose är två bra exempel.
Old Sock är gubbrock av Farbro Eric. Numera gör han som han vill och jag som gammalt fan fortsätter att lyssna med välbehag. Men visst är det så för att travestera en BB King blues att, – “ The Thrill Is Gone”
Bengt Berglind