Allt annat än bra
Georg Riedel, Sarah Riedel & Nicolai Dunger “Cornelis vs Riedel” CD+bok (Playground)
Georg Riedel presenterar här 14 nya tonsättningar till ett princip tidigare osjunget material. Dessutom finns det två sånger med på albumet som Riedel skrev åt Cornelis redan på sextiotalet, ”Rosenblad, Rosenblad” (en låt som fanns med på Cornelis album: ”Poem, ballader och lite blues” från 1970) samt ”En visa om ett rosenblad”.
Under namnet ”Cornelis vs Riedel” framför Sarah Riedel och Nicolai Dunger dessa nya tolkningar av Cornelis Vreeswijks texter, som i denna tappning har fått en stor jazzig skrud, med små invävda stänk av folkmusik och blues.
På skivan medverkar även följande musiker – Georg Riedel (kontrabas), Jonas Östholm (piano), Christoffer Cantillo (slagverk), Reine Fiske (gitarr), Emil Strandberg (trumpet), Fredrik Ljungkvist (träblås) samt Per-Åke Holmlander (tuba).
Själv gillar jag ju stora delar av Cornelis musikskatt, särskilt då de låtar som drar lite mot bluesmusikens territorium! Men när det gäller denna skiva så känner jag mig väldigt kluven! Jag gillar inte när det blir för mycket jazz, och detta är ju bara en massa visor med jazzkomp, respektive visjazz!
Gillar man kombinationen: Cornelius musik + Georg & Sarah Riedel + Nicolai Dunger + ett malande jazzigt komp, ja då är det ju kalas hela dagen! Men vill man istället att det ska låta mer som Cornelis Vreeswijk himself, ja då är det istället ett bottennapp (tycker i alla fall jag)!
Musiken är ju i sitt framförande till stora delar väldigt lågmäld i sin struktur och spontant så skulle denna komposition kännas mer naturlig som ett live-framträdande i en kyrka etc.
De 14 låtarna på albumet ”Cornelis vs Riedel” är:
”Här dansar Fredrik Åkare/ En visa till Veronica/ Rörande ett intermezzo/ À la Taube/ En visa till Ellen när hon hade flyttat hemifrån/ Ta hit ett piano! Sa Jan Johansson/ Damen med hunden/ Ge ej ett kärlekstecken/En visa till Linnéa när hon inte ville vakna hos mig/ Lilla regn/ Om natten, när stjärnorna dansar/ Rosenblad, rosenblad/ När jag var ung och fager/ En visa om ett rosenblad/ Så räckte mig Iris bägaren/ Vaggvisa”
Början på skivan tycker jag ändå i sammanhanget ändå är rätt hyfsad, och de fyra låtar på skivan jag faktiskt ändå kan ge (nästan) ett godkänt betyg är de mindre jazziga alstren: ”Här dansar Fredrik Åkare”, ”En visa till Ellen när hon hade flyttat hemifrån”, ”Ge mig ett kärlekstecken”, och ”När jag var ung och fager”.
Men när vi börjar närma oss slutet på skivan så känner jag mig nästan lite irriterad! Lite mer variation i kompet hade åtminstone i mina öron, inte skadat!
Jag kan därför inte på långa vägar ge ett godkänt betyg till denna skiva! Det är alldeles för mycket jazz, och jazztonerna kokar ner de mindre kända Vreeswijk kompositionerna till nästan oigenkännlighet.
Jag förstår inte heller riktigt syftet med denna produkt! Samtidigt som man vill tolka Cornelis musik, så tar man genom denna skapelse samtidigt ett avstånd från hans musik! Genom att förändra framförandet på detta sätt har man skapat något annat!´
För mig framstår det hela faktiskt lite som falsk marknadsföring och hade jag köpt denna skiva utan att känna till något om Riedel & Dunger, så hade jag nog blivit grymt besviken.
Men gillar man detta koncept (som i teorin ändå är lite intressant) i alla delar så är det garanterat en godkänd produkt, men inte för mig. Jag måste såga detta!
Cornelis vs Riedel = Dåligt!
Roger Skoog
