En ganska härlig musikupptäckt
- Devin Townsend Project ”Addicted” (Inside Out/EMI)
Jag har aldrig hört talas om denna man och att han är verksam med sina soloprojekt. Jag har dock hört namnet på hans förra band Strapping Young Lad. Så det var väldigt intressant att dra igång skivan när jag fick den. Devin Townsend har till nya Addicted valt musiker som han anser passade till det som han ville få fram med skivan. Det första jag lade märke till var hur enkelt och bra skivomslaget var. Det behöver inte vara massa monster eller en vy av naturen, det duger med tre kritor.
Själva musiken då? Jo, det är faktiskt ganska bra. En blandning av electronica a la Nine Inch Nails, Rammstein samt enkelheten och känslan i musiken hos dessa band + en gnutta Rob Zombie. Jag får också vibbar av Korn i någon låt. I övrigt så är det väldigt intressant med den kvinnliga sången (Anneke van Giersbergen) som ger en helt ny dimension till det hela. Devin sjunger väldigt bra han också, growl som funkar bra i framförallt ”Addicted!” och ”Universe In A Ball!”. Blandat med hans rena sång så blir det väldigt bra.
En av de starkaste låtarna är ”Supercrush!” där Anneke verkligen får sin roll och gör det otroligt bra. Henne blandat med Devin i refrängen är riktigt bra, ett gåshudmoment. Det följer sedan många riktigt bra låtar, de som dock inte håller måttet är ”Bend It Like Bender!” (väldigt konstig låt som inte passar in på skivan alls), ”Ih-Ah!”(en lugnare låt som känns lite väl radiovänlig, men Devin visar återigen upp sin röstkapacitet).
Efter några bra inledande låtar så dalar det dock lite, helheten blir inte superbra, låtarna sätter sig inte riktigt på hjärnan för mig. Jag kräver låtar som sticker ut mer, och är mer annorlunda än det som redan finns inom metal. Men det var för mig ändå en ganska härlig musikupptäckt och jag tänker kolla upp hans tidigare verk, möjligtvis också se vad Strapping Young Lad är för något.
Med två dåliga låtar, fem riktigt bra låtar och 3 helt okej låtar så får den här skivan ett högt betyg för att vara mig, 3½ / 5 djävulshorn.
Martin Engström
